”Quis custodiet ipsos custodes?”, frågade poeten och satirikern Decimus Iunius Iuvenalis någon gång sent under det första århundradet. På svenska blir frågan: ”Vem skall vakta vakterna själva?” och den är lika aktuell idag som den var för nästan tvåtusen år sedan.
Den som har mage att inte lita på de myndigheter som övervakar oss blir ofta rent ut sagt utskrattade som foliehattar. Ändå har det om och om igen visat sig att dessa myndigheter och de människor som arbetar där inte är bättre än några andra. De är inte mer immuna mot maktens korruption. De är inte mindre skröpligt mänskliga än några andra. De har inte färre fördomar eller förutfattade meningar, inte färre moraliska fixeringar eller lättare att hålla isär sig själva från sin uppgift.
Dagens doodle på The Pirate Bay handlar om skelett i garderoben, rent mjöl i påsen och den makt övervakarna har.
Svaret är: VI
Men för att vi skall kunna göra det måste vi veta. Vi måste få kunskap om politiker, myndigheter och andra institutioner som alls inte är lika pigga på att bli synade i sömmarna som de är på att syna i samma sömmar.
Där kommer fenomen som WikiLeaks in. De utgör idag en av de få kanaler där människor kan läcka information om politiker, militärer, underrättelsetjänster, stora företag och andra makthavare utan risk för att själva hamna på schavotten. Så länge man beter sig smart och inte läcker information som kan ledas direkt tillbaka till en själv som person, så går WikiLeaks uppgiftslämnare inte att spåra.
Det är klart att makthavare världen över inte alls är glada i en sådan organisation. De är vana att vara de om besitter informationen, inte att vara de vars handlingar befinner sig under luppen.
När medborgarna är privata och makten transparent, så är det svårt att skapa ett verkligt förtryck — när det är tvärtom är det svårt att undkomma det. Därför behövs sådant som WikiLeaks och därför hjälper vi i Piratpartiet WikiLeaks i konkret handling.