I Datalagringsdirektivets tid
Jag ser i Helsingborgs Dagblad att telefonautomaterna på Bjärehalvön planeras att dras in efter årsskiftet. Det finns förstås övertygande statistik som visar hur lite de används, så med undantag av någon telefon som krävs för att badstränderna skall vara EU-godkända, finns det skäl för att ta bort dem.
Speciellt intressant är att en representant för SOS Alarm uttalar sig om att de allra flesta nödsamtal numera sker via mobiltelefon. Samma SOS-Alarn som tvingades lämna ut en uppgiftslämnares identitet till polisen.
Ed: Och det är inte bara i nordvästra Skåne, utan också i Närke och Småland,
Men nu är det så att regeringen planerar att införa EU:s datalagringsdirektiv innan året är slut. Då kommer all teletrafik att loggas och sparas. Efterfrågan och behovet av anonyma telefonautomater skulle därför kunna förmodas bli ett helt annat efterhand som samhällsskicket anpassar sig till de tekniska och juridiska möjligheterna.
Ja, du läste rätt. Det är inte bara auktoritära samhällen som utvecklar tekniska och juridiska möjligheter till övervakning av medborgarna. Det fungerar även åt andra hållet, så att tekniska och juridiska möjligheter till övervakning som är förhanden utvecklar samhället i en auktoritär riktning.
Datalagringsdirektivets införande är en politisk fråga. Men i det ögonblick det införts blir telefonautomaternas vara eller icke vara en politisk fråga.
Vi har dessvärre inget parti i riksdagen som försvarar telefonautomaterna. Efter databasdirektivets införande är det bara ett annat sätt att uttrycka att det inte finns något parti i riksdagen som håller emot utvecklingen mot de medborgerliga fri- och rättigheternas högerparentes.
Men Piratpartiet tar nya tag 2014. Då skall vi rädda det som ännu går att rädda. Ta det som ett löfte.
