http://www.svd.se/naringsliv/it/pa-manga-satt-varre-an-fra_5579095.svd
http://www.svd.se/naringsliv/nyheter/lattare-fa-uppgifter-om-fildelare_5576115.svd
Alla partistrateger och alla valforskare, analytiker etc. vet att om en regering vill införa sådant som den vet är impopulärt, så ska man göra det snarast möjligt efter ett val för att på så sätt ge väljarna så lång tid som möjligt att hinna glömma före nästa val.
Lägger man sedan till att samma regering flyttat bort frågan från dagordningen inför valet genom att inte fasställa när det grundläggande förslaget ska presenteras för riksdagen så kan man alltid, på samma sätt som Beatrice Ask nu gör, påstå att frågan diskuteras just nu men att inga beslut ännu är fattade.
Centerpartiet, den lilla allianskamraten, tycks dock vara på det klara med vad som ska föreslås eftersom deras talesperson ivrigt försvarar det förslag som enligt justitieministern ännu inte är något förslag. Nästan. Centern meddelade ju å sin sida under valrörelsen, via den där lilla människan som alltid pratar o pratar o pratar o pratar, nuv.parti ordf. Maud Olofsson, att man inte längre prioriterade eller brydde sig om frågor om integritet. Vilket man nu bevisar så inget fel på ärligheten där men väl på politiken.
Moderaterna å sin sida fortsätter att vara de nya moderaterna genom att nu bekräfta att den förra mandatperiodens ivriga byggande av kontrollsamhället fortsätter. Den till USA flyktade Tomas Bodström, sägs nu ha fått ett eget litet hemligt hyllningsrum på partikansliet Stora Nygatan i gamla stan dit ledande moderater nu vallfärdar för att framföra såväl tack som hyllning till den man de alltid kommer att kunna skylla alla dessa lagar på, Tomas Bodström.
 |
| Överkontrolltant B.Ask |
I huvudet på politiker idag ingår nämligen ingen kunskap om att lagar kan rivas upp och göras om eller, hemska tanke, t.o.m avskaffas. I den moderata världen kan endast nystiftas och tilläggas samt om Johan Pehrson är involverad, skärpas under glada rop om hårdare tag och längre straff.
En månad före valet skrev jag nedanstående under rubriken; "Detta ska Du INTE få påverka i valet" Det blir allt tydligare varför.......
"Kort tid efter valet så ska regeringen, om nu valet går som regeringen vill, införa det s.k Datalagringsdirektivet. Man har helt enkelt velat undvika debatt före valet och det har visat sig vara en vinnande taktik eftersom debatten också uteblivit.
Egentligen konstigt med tanke på att valet handlar om de kommande fyra åren och det här är ett mycket ingripande och kränkande lagförslag som borde diskuteras vitt och brett. Lagen bygger på ett sedan länge känt EU-direktiv vilket får som konsekvens att vi bara har att rätta in oss i ledet och införa vad som är beslutat. Nästan. Likt IPRED-lagen ger direktivet medlemsländerna en rätt att, inom de stipulerade ramarna, själva bestämma t.ex hur lång lagringstid man vill ha för uppgifter om skickade sms och då kan lagringstiden vara mellan 6-24 månader.
Jag tycker naturligtvis att Sverige i första hand ska strunta i direktivet och om det ska införas ska man inta en minimalistisk inställning och alltså välja att lägga sig på den kortaste tiden 6 månader. Det var terrordåden i Madrid den 25 mars 2004 som ledde till att EU-direktivet om datalagringslagen blev verklighet den 15 mars 2006.
En av de mest drivande i frågan var Sveriges dåvarande justitieminister Tomas Bodström. Bestämmelser om lagring av trafikdata har genomförts eller håller på att genomföras i samtliga EU-länder. Den lagrade informationen ska svara på frågorna vem som kommunicerar med vem, när, var och med vilken typ av kommunikation det skedde. Information om innehållet i kommunikationen skall dock inte sparas.
Den här informationen skall lagras:
Vid telefoni ska uppgift om följande lagras: uppringande telefonnummer, nummer som slagits och nummer till vilka samtalet styrts, uppgifter om abonnent och registrerad användare, datum och spårbar tid då kommunikationen påbörjades och avslutades, den tjänst som använts, samt slutpunkter.
Vid mobil telefoni ska utöver det som anges under telefoni uppgift om följande lagras: uppringande parts abonnemangsidentitet och utrustningsidentitet, uppringd parts abonnemangsidentitet och utrustningsidentitet, lokaliseringsinformation för kommunikationens början och slut, samt datum, spårbar tid och lokaliseringsinformation för den första aktiveringen av en förbetald anonym tjänst.
Vid internettelefoni ska utöver det som anges under telefoni uppgift om följande lagras: uppringande parts IP-adresser, samt uppringd parts IP-adresser.
Vid meddelandehantering (t.ex. e-post och SMS) ska uppgift om följande lagras: avsändarens och mottagarens meddelandeadress, uppgifter om abonnent och registrerad användare, datum och spårbar tid för på- och avloggning i meddelandetjänsten, datum och spårbar tid för avsändande och mottagande av meddelandet, samt den tjänst som har använts och spårbar tid för användandet.
Vid internetåtkomst ska uppgift om följande lagras: användarens IP-adresser, uppgifter om abonnent och registrerad användare, datum och spårbar tid för på- och avloggning i Internettjänsten, typen av internetanslutning som använts, samt slutpunkter.
Vid verksamheter som tillhandahåller kapacitet som ger möjlighet till överföring av IP-paket för att få internetåtkomst ska uppgift om följande lagras: uppgifter om abonnent, vilken typ av kapacitet för överföring som har använts och spårbar tid för användandet, samt slutpunkter.
Tyskland var bland de första att implementera EU:s datalagringsdirektiv och sedan dess måste landets teleoperatörer spara information om sina kunders telefonsamtal och e-post i sex månader. Lagen har dock fått oväntade konsekvenser, visar en undersökning från det tyska forskningsinstitutet Forsa. Redan efter mindre än ett halvår började många tyskar att förändra sina kommunikationsvanor.
Undersökningen gjordes i maj 2009 och publicerades i juni. 1 002 personer har deltagit och resultatet visar att 48 procent anser att datalagringen är en nödvändig metod för att bekämpa brott. Men samtidigt svarar 46 procent att intrånget i privatlivet är alldeles för stort – och mer än hälften av deltagarna svarar att de skulle dra sig för att ringa psykologer, drogavvänjningskliniker eller relationsrådgivare på grund av lagen. Dessutom svarar elva procent att de faktiskt redan avstått från att ringa telefonsamtal eller skicka e-post på grund av lagen.
Konsekvensen har blivit att en del människor faktiskt har förändrat sitt beteende eftersom de vet att deras kommunikation sparas. Och det handlar inte om kriminella, utan om vanliga människor.
Alexander Alvaro tillhör den liberala gruppen i parlamentet och sitter med i utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter och rättsliga frågor. Dessutom har han varit parlamentets särskilda rapportör om datalagringsdirektivet, vilket gör att han är väl insatt i vilka konsekvenser lagen har fått.
– Min personliga åsikt är att datalagringen liknar en katastrof, säger han. Redan innan direktivet röstades igenom 2006 ställde motståndarna en rad frågor: hur ska lagen implementeras rent tekniskt, vem ska stå för kostnaderna, lever lagen upp till Europakonventionen och de mänskliga rättigheterna och hur påverkas samhället och allmänheten. Alla farhågor har besannats. Ingen tog sig tid att svara på de här frågorna. Nu kan det sägas att direktivet var dåligt förberett och ett bra exempel på en dålig lagstiftning.
Lagen, som säger att brottsbekämpande myndigheter enbart ska få tillgång till uppgifterna vid allvarliga brott, har redan börjat missbrukas. Ämnesglidning redan från starten således.
http://www.svd.se/naringsliv/it/datalagring-leder-inte-till-farre-brott_4566715.svd
Så har då den krassa verkligheten åter visat att de teorier som politiker lanserar då de kraftfullt manar till kamp mot än det en än det andra, inte håller i verkligheten. Jag har tidigare konstaterat att något måste vara riktigt fel eftersom polisen inte löser fler brott än vad de gör trots ett kontinuerligt tillskott av lagar som ska underlätta deras verksamhet och ett aldrig sinande inflöde av ny teknik.
Min slutsats då blev densamma som nu och betyder att det inte är fler poliser som behövs utan bättre. Tomas Bodström, datalagringsdirektivets stolte far, har med uppbådandet av all sin energi i flera år talat om hur absolut avgörande viktigt det är att polisen får tillgång till de uppgifter som kan registreras enligt direktivet. Det skulle bli lättare att både utreda och att få kriminella dömda.
I den utvärdering som EU-kommissionen låtit genomföra konstateras att det inte finns någon kvantitativ data som ger Bodström rätt. Flera remissinstanser hävdar tvärtom att direktivet varken lett till minskad brottslighet eller högre uppklarningsgrad.
Ett ytterligare problem är hur direktivet kommit att användas. Det sas under debatten som föregick direktivet att uppgifter skulle kunna begäras då det handlar om ”allvarlig brottslighet”. Man ”glömde” dock att definiera vad som avsågs med sådan vilket lämnat fältet öppet och fritt för olika tolkningar.
Om vi tittar på tre jämförbara länder så gjordes i Frankrike över en halv miljon förfrågningar av myndigheter under 2008, i Storbritannien ca. 470000 och i Tyskland bara 13000. Betyder då detta att den allvarliga brottsligheten i Frankrike och Storbritannien är omkring 40 gånger högre än i Tyskland? Nej, naturligtvis inte men genom avsaknaden av definition av allvarlig brottslighet har dörren lämnats öppen för myndigheter att granska dig på de mest lösa grunder.
I Storbritannien används t.ex uppgifterna i jakten på fildelare. Allt är alltså som vanligt. När man skapat möjlighet att göra något så kommer den möjligheten, förr eller senare, att utnyttjas fullt ut även om man initialt försäkrar att så inte är fallet.
Bland annat därför är de möjligheter att avlyssna som FRA-lagen ger så skrämmande. Den nu presenterade rapporten utgör ytterligare ett tungt argument för att Sverige borde vägra att införa direktivet. Såväl den tyska konstitutionsdomstolen som den rumänska har nu förklarat att direktivet står i strid med respektive länders konstitution och att det därför inte kan implementeras i den inhemska lagstiftningen.
I Sverige försöker man istället smyga igenom lagen utan debatt. Vi behöver en författningsdomstol!"
Jag hittade denna bild av den moderate riksdagsledamoten och talespersonen i IT-frågor för moderaterna, Henrik von Sydow:
Alliansen och moderaterna har nu givit sitt besked, de inte bara stöder Bodströmsamhället utan de moderniserar, investerar och bygger ut det på ett sätt som måste få både Bodström och Orwell att gnugga sig i ögonen av förvåning över att se vad de nu ser. Bodström, du var en j-a amatör på området och har mycket att lära av de nuvarande överkontrollanterna!
Nunc aut nuncuam