Mycket biblioteksfrågor på Copyriot nu och några av er kanske undrar varför. Nej, det handlar inte om en kampanj eller om ett missnöje med hur biblioteken fungerar. Däremot jobbar jag på ett par längre essäer om bok- och biblioteksväsen till min nästa bok som ska komma på Ink i vår. Bloggposter som dessa fungerar då som nedslag i ämnen där det känns extra värdefullt med respons. Min tacksamhet är enorm mot er bibliotekarier och andra som delar med er av erfarenheter i kommentarsfältet.
För ett tag sedan promenerade jag runt och funderade på, well, hur man sortera information. Jag fick då ett plötsligt infall att bläddra i Klassifikationssystem för svenska bibliotek – den bok som inleds med signum A (Bok- och biblioteksväsen) och listar dess underkategorier ända ned till specifika nivåer som Abdag (Gallring), därefter fortsätter med signum B (Allmänt och blandat) och så vidare genom hela SAB-systemet.
Faktum är att jag är tillräckligt gammal för att minnas tiden då denna katalog låg framme på varje bibliotek och var ett naturligt ställe att börja sitt sökande innan man gick vidare till kortkatalogen. Detta var väl kring 1990 och platsen var Halmstads stadsbibliotek som visserligen redan hade dataterminaler – jag minns att de hade gulbrunt monokroma skärmar och körde OS/2 – men bara en del av bokbeståndet hade lagts in där. Sedan dess har biblioteken förändrats något enormt, men de flesta organiserar fortfarande sina böcker efter samma klassifikationssystem.
Döm då av min förvåning när jag fick veta att katalogboken inte alls fanns att tillgå på den biblioteksfilial där jag tittat in. Bibliotekarien bakom disken såg mest förbryllad ut över att någon efterfrågade så pass underlig meta-information som bibliotekens system för att sortera böcker. Responsen var ungefär densamma som jag skulle ha fått om jag ringde till Comhem och bad dem ge mig Googles algoritm för sidrankning.
Nu har jag förklaringen, tror jag: Klassifikationssystem för svenska bibliotek utges numera form i digital form under namnet “e-SAB“. Den finns att tillgå som betaltjänst på webben eller i form av en pdf-fil som i senaste versionen är 552 sidor lång. Pris: 700 kronor per år.
Tidigare köpte biblioteken Klassifikationssystem för svenska bibliotek som bok och kunde därmed göra systemet tillgängligt för allmänheten. Numera köper de den som en pdf-fil som de knappast har tillåtelse att sprida. De köper den från Bibliotekstjänst (BTJ), ett företag som startades och tidigare ägdes av Biblioteksföreningen men som under nollnolltalet såldes ut till ett par riskkapitalbolag. Fortfarande är det Biblioteksföreningens experter som uppdaterar klassifikationssystemet men sedan får BTJ i uppdrag att sammanställa ändringarna till nya versioner. Systemet säljs sedan som en “e-tjänst” till de enskilda biblioteken.
Tre frågor:
1. Är det förenligt med folkbibliotekens grundidé att “metadatan” – koderna som används för att organisera beståndet – blir något som endast bibliotekets personal får tillgång till, inte allmänheten?
2. Är det rimligt att den kunskap om klassifikation som produceras ute på landets skattefinansierade bibliotek sedan monopoliseras av ett privat företag som sätter prislapp på systemet och sedan säljer det tillbaka till biblioteken?
3. Att sälja en pdf-fil för 700 kronor… lol wtf?
Dessbättre finns det bibliotekarier som ställer dessa frågor på sin spets genom att läcka pdf-filen i fråga.
Klassifikationssystem för svenska bibliotek, 8:e omarbetade upplagan, version 2010:3.
e-sab.pdf (3,2 MB) | .torrent | The Pirate Bay
Biblioleaks ftw!
Möjligtvis kan det anses otillåtet att tillgodogöra sig pdf-filen. BTJ uppger att “kopieringsförbud” råder, men utan hänvisning till upphovsrättslagen – för de innehar knappast upphovsrätt på klassifikationssystemet. Frågan är om man alls kan tala om verkshöjd. Däremot är det troligt att Biblioteksföreningen skulle kunna hävda katalogskydd (URL §49) med hänvisning till att sammanställningen innebär “en väsentlig investering”.
Oavsett vilket så är det knappast förbjudet att besöka en webbadress där pdf-filen ligger uppe, om någon skulle välja att lägga upp den (och framtida uppdateringar) där. Det skulle i princip betyda att bibliotek kunde komma åt informationen utan att betala 700 kronor per år. En symbolisk kostnad, visst, men principiellt intressant. Vad händer om ett bibliotek begår civil olydnad genom att fortsätta organisera sitt bestånd enligt ett uppdaterat SAB-system, men utan att betala för abonnemang hos BTJ?